Word.


- Öppna dig aldrig för mycket till någon som redan svikit dig.
För du vet aldrig när personen sviker dig igen!


Det är svårt.

Det är svårt att man alltid ska vara starkast när man har blogg, och får nästan lika många negativa kommentarer som posivitva. Det är svårt när man alltid ska försöka ha ett leende på läpparna fast man mår skit. Det är svårt att gå till skolan, när skolan är ett litet ''aftonbladet'' och jag är rubriken där varje dag, det kan handla om vad jag har på mig eller hur jag beter mig osv..
Det är svårt. Mycket svårt.
Men om jag gav dig mitt liv skulle ni ge er då? Skulle ni få en annan syn på mitt liv? Jag tror faktiskt det.
Jag skulle kunna gå i samma kläder, och bo i ett övergivet hus bara jag mådde bra, och levde med dom som jag älskar.
Men det finns så få som jag litar på också, när någon skriver att man är fin eller något annat sådant. Så kommer den dirrekta tanken upp ''Hon/han driver''.
Det är jobbigt, men det är det jag får ta. Jag har en blogg, jag är en mycket offentlig person, helften av alla mina facebook vänner och hela skolan läser min blogg. Men det är så jag valt att leva mitt liv, därför får jag ta smällarna som komemr då&då. Men det är bara hålla huvudet högt. Och själv sträcker jag på mig högre och högre för varje dag som går. Det är så underbart. För jag är inte någon annan än mig själv, som inte många andra vågar.
Ni får tycka jag är en fjortis/hora/bortskämd/ osv.. Ja ni fattar, men vet ni? Jag bryr mig inte, jag tycker faktiskt ni ska lägga ner eran energi på era vänner eller familj som skulle bli gladare av att få den.
För jag bryr mig som sagt inte ett piss om vad ni tycker och tänker!
Själv tycker jag att ni angagerar er mer i mig än vad ni gör er i själva.


Tiden är inne för mig.

Jag har länge gått och grubblat på personen.
Men det är nu jag kan titta på männsikan, ge ett finger och le.
Sedan tänka att jag klarar mig mycket bättre utan personen!


Grym.


- Jag har faktiskt gjort bilden, eller jag har satt in texten.
Snygg och stämmer gör den i alla fall!


Det är okej..

- Det är okej att vara svag, det är okej att bryta ut i gråt, det är okej att vara dig själv, det är också okej att man vill vara för sig själv.

Men du ska aldrig glömma att kämpa hur svårt och hårt livet än är! För allt slutar bra, och om det inte är bra nu så är det inte slut. När jag var liten fick jag lära mig att man alltid ska ta hjälp av familjen, vännerna och dom man älskar i sin omgivning om man behöver hjälp med frågor, funderingar eller något annat. Någon i familjen har oftast alltid en välkommande famn. Folk brukar vilja prata med mig om deras familj eller en förkrossad kärlek, eftersom jag själv gått igenom det och vet hur man ska hantera det.
Här har ni lite hjälp på traven med kärleken.

Jag ska berätta en sak som svider och skär i hjärtat men det är sant. Vi är 13-17 år, lev livet! Meningen med livet just nu är att ni ska ha kul, ni ska vara med dom ni älskar, ni ska vara med folk som älskar er! Jag älskade Fredrik han var min stora kärlek, men om 1-2 år så har både ni och jag en ny.
Ni kommer gå vidare, det kanske känns som ni vill dö just idag, men imorgon är en ny dag med nya andetag. Och ni måste kämpa för en framtid. Ni måste gå till skolan, skita i alla kommentarer, jobba stenhårt och gör era mammor stolta! För vet ni vad? Det spelar ingen roll idag vilka vi älskar eller hur vi beter oss, det är hur vi bygger upp våran framtid som gäller! Era familjer älskar er, era vänner älskar er, och ni har säkert 1000 där ute som dör för er. Så det ända jag kan säga är ''ta för er, ni är 13-17 år! ''


Men det jag skulle komma fram till med den här texten var att det är okej att inte alltid vara stark! Kom ihåg det.


Min pappa, som inte finns i mitt liv längre!

Många säger gärna skit om vem jag är, vad jag gör,
mina vänner, min stil och att dom kanske stör
sig på mitt sätt och min attityd och jag ska inte ljuga
jag har aldrig varit pryd...
vem har sett sin egen farsa blivit hämtad av snuten?
sett honom bli körd me 5 promille till akuten...
han som skulle vara min gud och förebild
står nu där med skulder upp till öronen och skilld
det brinner fan i skallen när jag tänker på skiten
jag orkar inte mer. fan, jag känner mig så sliten
alla chanser du bränt, alla hopp du tagit död på
kan du inte vakna, försök att förstå
Minns du alla gånger när du körde mig i bilen?
Med öl efter öl så vingla du ur filen
Din lilla flicka Cecilia satt där som ett fån
och trodde sprit i bilen var normalt, vilket hån!
alla känslor finns kvar
Jag söker och jag söker men finner inget svar
Det är svårt för en tjej som mig att förstå
Att jag gav dig chans på chans och vägarade att gå
Ifrån dig, lämna allt och ta bort dig ur mitt liv
Vad får mig att tro att du kan ta detta kliv?
Ett kliv som skulle betyda hela världen för mig
Ett kliv som skulle få mig att bli stolt över dig
Men som så många gånger förr så vägrar du förstå
Att för att dansa en vals krävs det jobb från två
Du fattar inte allvaret och det är det som gör
Att hoppet för oss är det som nu dör...
Jag minns alla nätter mamma bad mig att be
För alla lögner och svek som du vägrade att se
Hur jag grät hos min familj för jag hoppades så
Att du någon jävla gång skulle inse och förstå...
huvudet de bankar
Av hopp, sorg, förtvivlan och alla jävla tankar
Hör du vad jag säger, kan du läsa min rader?
Försök å ta åt dig, farsan, och få inte spader!
Jag vill dig bara väl, pappa, tro det eller ej
Att ett liv utan dig kan jag inte tänka mig
Jag gråter i min kudde när jag tänker på skiten
Jag vill inte hoppas,fan, jag känner mig så sviken
Du vägrar ju att se allvaret i det hela
Du vägrar ju att se att det är mänskligt att fela
Du vill inte ta ansvar och stå för din misstag
Det är det som gör dig så pinsamt jävla svag
Sista raderna spottas ut och tårarna dom rinner
Hoppet växer då och då men ständigt försvinner
Hoppas du fattar att jag bara vill dig väl
Pappa, jag älskar dig, men - Tack och farväl!

Jag vill tyvär inte ha dig i mitt liv längre.
Tyvär.


Varför?


Ja.. Alla undrar varför det tog slut mellan mig och Fredrik.
Kan berätta det för er, även fast det tillhör mitt privatliv! Fredrik hade varit sjuk,
i två veckor och på dom två veckorna gled vi. Jag blev misstänksam om det verkligen skulle vara vi!
Han med.. Jag kommer ihåg dagen som igår när vi gjorde slut,
han var ju trotts allt min stora RIKTIGA kärlek!
Men det var så här, jag var med några kompisar på en lördags kväll då han ringde, och samtalet löd så här!

*ring ring* jag ser att det står Fredrik älskling♥ på Displayen och förstod dirrekt vad det handlade om!

Jag- Hej..
Fredrik- Hejsan gumman, vad gör du?
Jag- Är med några kompisar hemma hos Nicole, själv?
Fredrik- Ligger i sängen och... Tänker.
Jag- Jag vet precis vad du ska säga..
Fredrik- Vad ska jag säga då?..
''blev tyst en liten stund och sedan...''
Jag- Nämen säg det du tänkte säga !
Fredrik- Jag har tänkt på oss.. Och...
Jag avbryter han och fortsätter samtalet och säger , jag vet att du snart kommer säga att du vill göra slut..
Fredrik- Men har blivit lite fundersam har tappat känslor när jag varit,
sjuk osv.. Eller vi har ju inte träffats och så..
Jag- Varför sa du inte det för en vecka sedan då du började bli dryg?
Fredrik- För har svårt att säga sånt här när jag verklgien älskar dig..
Jag- det är då man ska kunna gå rakt på sak , om man älskar någon eller hur?
Fredrik- Jag kan inte det..
Jag- jaha.. Okej, men du ska veta att jag ändå älskar dig oavsett hur det blir.
Niklas i bakgrunden frågar vem det är och kallar mig sötnos efter..
(Fredrik hörde antagligen det där)
Fredrik- Ha det så jävla kul med dina kompisar
*Klick*


Den kvällen försökte jag förtränga allt och grät ingenting eftersom jag sov hemma hos min bästavän anton.
Men när jag satt på tåger hem dagen efter då kom tårarna. Jag kände ingen mening med livet längre, jag hade tappat min livsslåga. Och jag har väldigt svårt att släppa in nya människor i  mitt liv , men Fredrik var och är speciell. Har aldrig varit så kär som jag var i honom. Även fast jag tänker idag på allt vi gjort och alla minnen vi har måste jag tänka om en gång till och förstå att jag måste glömma honom bit för bit.. 
Det är trotts allt en av det svåraste sakerna att gå igenom, att förlora sin ända kärlek.
Men om man tänker efter så spelar det engenliten ingen roll vem man älskar, hur man beter sig och gör just idag. För det handlar om hur vi bygger upp våran framtid som gäller. Och det gäller också bara att vara stark, för det är så vi människor är födda. Vi ska klara av att lösa saker på ett mänskligt sätt och inte te.x bara gå och ta sjävmord för något händer. Jag blir påmind om han varje dag, det spelar ingen roll att jag försöker förtränga det, för te.x varje steg jag tar i mitt hus tänker jag på honom och alla minnen, skolfottot har jag ett F runt halsen, när jag kollar bloggen är det gammla inlägg om honom, osv..
Jag kommer också ihår att jag grät 21 timmar kom 4,5 timmar försent till skolan, skadade mig själv genom att sluta äta på 5-6 dagar osv..
Jag var helt förstörd och mamma var så orolig.
Och nu hoppas jag bara på att vi kan vara kompisar som vi var lite innan allt började mellan oss!
Ja ni förstår. Men det tar tid, men så småning om kommer det inte kännas lika ont och tomt.
Tiden läker ju trotts allt alla sår!
Jag levde i en dröm och sedan kom någon och väckte mig..



Hoppas ni blev nöjda med förklaringen, försökte förklara på ett sätt så ni skulle förstå!

Kärlek


Stark

Vad innebär det att vara stark igentligen? Att man orkar ta all skit utan att bryta ihop? Eller är man stark bara för man kan slå någon så den ligger på marken och kippar efter luft.
Vad är ''att vara stark''?

Av mig.


vad vore jag utan dina andetag?

Det känns som jag saknar något i mitt liv?
Något som är så långt borta, men ändå så nära?
Det värsta är att jag inte kan komma på vad det är.
Jag har varit känslokall den senaste tiden,
jag har inte visat någon glädje,sorg eller lycka..
Det här är nog den jobbigaste känlsan.
Speciellt när man inte kan komma på vad man saknar..


hur kan det vara?

Hur kan det vara så svårt att stå i ledet ''en på miljonen''
och om man inte står i det där ledet,
då är man helt plötsligt inte mänsklig?..


?

Hur kan man känna sig så ensamn,
när man är omringad av hundratals personer?


VARFÖR?

varför är det ''coolare'' att gå på fester än att ha myskväll hemma med en kompis?
varför vänder kompisarna ryggen till? dom säger att dom är i stan klockan 10 på kvällen, då sitter jag på helspänd tills dom kommer hem. är så rädd att det händer mina kompisar något.
varför ger man allt till en kompis men får inget tillbaka?
varför förändras folk så mycket?
varför sviker alla en?

någon som har svar på det här?..


mamma

Mom, I love every breath you take.
Mom, I love every step you take.
Mom, I love your voice.
Mom, I love the way you survive.
Mom you are my everything, you are my hero.
You are the most beautiful man that everyone can only imagine.
All other dream about you,while I have you by my side.
I have you next to me and you hold my hand.
For every step I take in life,are you close to me and smiles.
And every time I fall,you get me to trip me up with your magic powers.
Mother I love you with all my heart!


perongen

Hon står där på kanten någonstans vid perongen
hör ljudet ifrån rälsen, fast tåget inte kommer
väntar ju på nästa tåg har gjort sitt i sin stad
måste bara dra vidare, och vet precis vart
massa möjligheter, hon vet precis vad hon vill
men vet inte riktigt hur hon ska ta sig dit
bott i samma hål i snart 18 jävla år
händer ingenting nytt, samma sak som igår
hatar denna staden, finns ingenting bra här
ut på nya äventyr, kanske bli upplärd?

copyright©


älska

alla människor vill ha någon att älska och bli älskad av.
ta personer för hur dom är. inte för hur dom borde vara.
för ingen är perfekt, inte ens nära perfekt.


dikt

Jag är kär.
Jag är kär
i den fulaste flickan i världen. Kanske i universum.
Jag är kär i hon med stripit hår, hon med dom fula millerade ögonen, hon den otroligt smala tjejen.
Jag är kär i hon som inte syns, hon som inte tar någon plats.
Ja, jag är kär i världens fulaste flicka.
Men för mig är hon fin, hon lyser på sitt sätt, på ett sätt ingen annan ser än jag.
Annars hade hon varit någon annans för länge sen.
Hur ska jag säga det till henne?
Att hon är den fulaste flickan i världen,
 men jag är kär i henne?

av mig


några rader från dagboken

Mitt liv kulle kunna gemföras med ett rum.
Ibland är det städat.
Ibland är det stökigt.
Ibland lite mittemellan för visa,
men aldrig för mig!
Det är antingen eller.

För mig är allt svart på vitt.


Rädsla

Rädsla.
Det oundvikliga i livet.
Är man inte rädd någong gång,
för någonting är man inte en människa.
Det finns mycket jag är rädd för.
Men den största räddslan är nog att inte bli omtyckt.
Att bli ensam.

- ett litet stycke ur min dagbok.


tränings narkoman, ja det är jag det.

det är jätte många som undrar om jag röker eller dricker. men nej det gör jag inte. och jag mår bra av det, är inte det som är huvud saken. jag älskar att träna sönder mig, jag älskar att komma hem slut efter en träning. jag älskar känslan när man mår toppen efter en träning eller match för man presterat allt man har. det är så underbart. så varför sattsa på en tonåring när man dricker sig full varje helg, spyr ner sig, tror att man är skit cool och skriver att man är bakis överallt bla på facebook. Eller röka, ens komma på tanken? rökning förstör allt, skulle inte ens kunna röra en cigg. jag har smakat men inget jag är stolt över. Det försör lungerna som alla vet, dålig kondiktion, allt blir sämre. man sattsar helldre på ett liv som man spelar fotboll i och innebandy, ett sunt liv. jag skulle aldrig säga ja nu att följa med på en fest. det kanske låter töntigt enligt er som dricker varje helg, eller går på krök. men det är ''coolare'' att våga stå upp för sig själv. att våga säga ifrån, även om man inte vill..

Och en normal 13-14 åring ska varken röka eller dricka. det visar bara att man söker uppmärksamhet, fast på helt fel sätt! Jag hatar när folk bah: '' ska du med på kröööök eller?'' jag blir så irriterad. sen blir dom sura för man inte vill med, det är inga äkta personer. folk som accepterar en hur man är, det är äkta kompisar eller vem fan det är som frågar.
jag blir så irriterade också på dom som tror att dom är något bara för dom röker eller dricker. men sen när jag ser någon i min skola när jag blir äldre att den sitter på gatan eller något så ska jag stolt gå fram till den personen sträcka på mig lite extra, och fråga om dom är nöjda med sitt misslyckade liv.


det är bara min synpunkt på rökning och alkohol det så kallande ''krökandet''.
men alla har inte samma syn på allt, och det är sjukt bra. men tycker folk borde ändra uppfattning. och ni som är nere i den så kallade ''skiten'' nu sitter ni fast, och hatten av för er om ni kommer kunna ta er upp. nu kanske jag får kommentarer om att jag kanske är patetisk. men det är ni som i själva värket är patetiska..

bara en åsikt



...

när ingen ser, när ingen vet, din ensamhet.
när ingen anar vad som sker , för ingen vet.
när ingen håller dig hårt, då är det kallt.
det är tomt när ingen vet.


Tidigare inlägg